Om EU-Demokrati

Demokrati handlar i grund och botten om beslutsfattning baserat på samtal och argumentation. Europaparlamentet är hittills det enda exemplet på representativ demokrati i supranationell mening. Därför är det viktigt att fler involverar sig och diskuterar om hur den europeiska demokratin kan vidareutvecklas.

Historiskt sett brukar det sägas att demokratin föddes i Europa med tanke på antikens Grekland. Men den antika eller atenska demokratin var med moderna ögon en problematisk demokrati. Det var nämligen världens första ”illiberala demokrati”. Mänskliga rättigheter, konstitutionella skydd för individen och oberoende rättsstyre fanns inte. Lagar och regler kunde ändras över en natt enligt känslor och viljor hos medborgarna som var minoritet i antikens stadsstater.

Men den antika demokratin hade en viktig komponent som fortfarande är demokratins kärna – samtalet. Som libertarianen Nikos Sakkas menar i sin bok ” Democracy again! The EU Megapolis and the challenge of democracylikställs demokratin felaktigt med representation. Därmed kan man alltid diskutera om hur demokratin ska fungera i sig och hur representationen bör vara. Exempelvis, ifall framtidens demokrati kan basera sig på “flytande demokrati” som förenar direktdemokrati och representativ demokrati där individen kan rösta på olika partier eller delegater i olika frågor.

Idag finns det flera problem med demokratin i Sverige. Färre är aktiva i de politiska partierna jämfört med 1980-talet. Det råder lägre tillitsgrader till partierna. Fler väljare röstar på olika partier vid olika val eller håller med olika partier i olika frågor. Som samhällsmedlemmar har vi med tiden blivit mer mixade och pluralistiska i våra politiska identifikationer.

Samtidigt som demokratin i Sverige har brister och underskott så arbetas det aktivt på olika sätt att förbättra situationen. Till exempel genom demokratiskolor, uppkomsten av nya partier och samtal via YouTube kanaler. Demokratin bygger på ständig förnyelse och förbättring av processer med samtal och beslutsfattning. Därför är demokratin fördelaktigt jämfört med diktaturer där färre människor kan komma till tals, känna sig involverade och delta i medskapande processer på basis av frihet rörande yttrande, tryck och föreningar.

Ett utvecklad EU-Demokrati

På liknande sätt finns det problem med hur demokratin fungerar på EU-nivån. EU:s kommissionärer är inte direktvalda utan valda av regeringar. Färre medborgare röstar procentuellt jämfört med EP-val under 1990-talet. I takt med olika kriser har det förekommit trender med lägre tillitsgrader till EU:s institutioner. ”Riktiga” EU-täckande partier, motsvarande partier i USA eller Indien, saknas än så länge i EP.

Därför är det viktigt att inför valet även diskutera demokratins vidareutveckling av flera anledningar:

– Fallet med Brexit innebär att samtliga vuxna i Storbritannien som enbart har brittiskt medborgarskap förlorar sitt EU-medborgarskap och därmed rösträtten och möjligheter att påverka. Storbritanniens utträde innebär att demokratin i EU försvagas då färre människor kan delta i det demokratiska samtalet och beslutsprocesserna.

Nationalistiska partier brukar kommunicera om ”nationernas Europa” och att EU ska vara mellanstatligt samarbete. Något som går emot europeisk konstitutionalism på basis av demokrati, medborgarskap och gemensamma institutioner som underlättar för samspel mellan individer runt om i unionen.

EU har ”demokratiskt underskott” vilket betyder just att den behöver reduceras genom förbättringar. Få skulle kommunicera att Sverige behöver avskaffas eller lämnas på grund av problem med demokratin. En lösning vore att införa en medborgarkvot i EP så att medborgare utan partitillhörighet kan kandidera i samband med EP-val.

EU saknar mer utvecklas medialt, offentligt och demokratiskt utrymme. Exempelvis är fallet att både public service och privata medier rapporterar i första hand om det som anses vara intressant för läsarna i Sverige än att bevaka EU som helhet och styrelseform.

Det finns mycket som kan bli bättre med demokratin i EU. Det återspeglas i framväxten av EU-täckande partier som Volt och DIEM 25. Eller i kampanjerna som #denhärgångenröstarjag som uppmuntrar fler att rösta och bidra till ett högre valdeltagande.  Annat exempel är den federalistiska kampanjen #IchooseEurope som går ut på att få fler EP-valkandidater att kommunicera om hur en federal unionen kan utvecklas.

Nya idéer kommer upp om att ändra den politiska representationen så att fler kan kandidera utan att behöva vara medlemmar i ett politiskt parti. Och nyligen presenterade Frankrikes president Emanuel Macron sina förslag för EU:s utveckling som publicerades på EU:s samtliga officiella språk som i sin tur debatteras av andra politiska aktörer. Men det viktigaste av allting är att fler individer i unionen känner sig involverade eftersom demokratiskt engagemang är avgörande för  unionens demokratiska utveckling under 20020-talet.

Vladan Lausevic