Blickar framåt mot kommande år

Kära medlemmar och supportrar,

För ett år sedan, hösten 2016, återupptog vi Europafederalisterna efter många års inaktivitet. Nu är vårt ”första” verksamhetsår över och jag vill tacka alla supportrar och särskilt de aktiva medlemmarna i föreningen. Vi har uppnått mycket under vårt första år.

Vår prioritet under 2016/17 var att bygga en ny struktur för föreningen. För detta ändamål upprättades en ny webbplats som informerar om en europeisk federalism, dess ursprung och snart också om dess möjliga framtid. Vi har också lanserat månatliga möten för medlemmar, där vi byter idéer kring Europa och om vårt samhälle i en bekväm miljö. Jag ser fram emot varje medlemsmöte! Jag är också glad över att vår kapacitet för händelser och PR har ökat till följd av ökat medlemskapsantal. Jag vill tacka alla aktiva medlemmar en gång till för deras engagemang!

Ett nytt år med många uppgifter

Under det kommande året 2017/18 vill vi börja med att stödja inrättandet av paneuropeiska listor för det kommande Europavalet i 2019. Många framstående politiker över partigränser i Europa, bland annat franska presidenten Emmanuel Macron och den tyska Europaparlamentarikern Jo Leinen, är för en europeisk valmanskår. Som en följd av att Storbritannien lämnar Europeiska unionen blir dess platser i Europaparlamentet lediga. Det kan vara en chans att reformera den europeiska rösträtten och att ge Europeiska Parlamentet mer representativ legitimitet.

Under andra halvåret koncentrerar vi oss på det kommande riksdagsvalet i Sverige. Vårt mål är att göra Europapolitik en viktig del av den professionella politiska debattkulturen. Frågan om ”Europa” är mycket sällsynt i Sverige, liksom i debatter bland politiker.

Denna situation är inte hållbar och kommer i framtiden att leda till att Sverige blir professionellt och emotionellt avlägsnat från sina partners i Europa. Trenden är en farlig situation, särskilt för medborgare vars liv – ofta i stor utsträckning – är baserat på de friheter som vi får njuta av i vårt europeiska samhälle idag.

Som federalister vill vi få de europeiska medborgarna medvetna om fördelarna med en europeisk federalism, för en effektivare europeisk politik. Vi vill främja en saklig debatt i Sverige. Vårt europeiska samhälle får inte stagnera, den måste ständigt utvecklas. I en värld med mycket press – både utanför och inifrån – har ett samhälle inte råd med stagnation. I den meningen ser jag optimistiskt på det kommande året 2017/18.

Michael Holz, Ordförande Europafederalisterna

Bokseminarium med Per Wirtén

 

Per Wirténs bok "Är vi framme snart? Drömmen om Europas Förenta Stater" och Europafederalisternas logotyp.

Föreningen Europafederalisterna organiserar ett bokseminarium med författaren och federalisten Per Wirtén som är aktuell med sin nya bok ”Är vi framme snart? Drömmen om Europas Förenta Stater”.

Wirtén skriver utifrån sin personliga resa från en av EU:s fattigaste regioner i nordvästra Bulgarien till London, en av de rikaste. Hans författarskap tar upp de olika politiska, ekonomiska och sociala problem som råder inom unionen samt förslag på hur dessa kan hanteras.

Varmt välkommen på bokseminariet tisdagen 31 oktober hos Europahuset (Regeringsgatan 65, Stockholm) mellan kl 10:00-11:00.

Insläpp och registrering börjar kl 9:30.

Vänligen meddela via Facebook eller till info@europafederalisterna.eu om ni tänker närvara för att underlätta planering!

Mellanstatligheten äventyrar EU, inte federalister

I sin ledare den 18/9 påstår Ivar Arpi att federalister ”äventyrar hela EU-projektet”. Det är en felaktig anklagelse som bygger på okunskap kring vad federalism är och som flyttar fokus från de aktörer som faktiskt sätter käppar i hjulet för den Europeiska Unionen. Det vill säga mellanstatligheten och agerandet från individuella medlemsstaters statsöverhuvud.

Arpis text är ett skolexempel på att det råder okunskap om hur unionen fungerar även bland journalister. Han försöker måla upp EU som något överstatligt, centraliserad och odemokratiskt. Att icke-valda kommissionärer slår fast ”diktat” över oss.

Inget kunde var mer osant.

EU:s utveckling styrs främst genom mellanstatliga beslut medan kommissionens representanter väljs av demokratiska regeringar. De flesta kommissionärer, inklusive ordföranden Juncker är inte federalister utan mellanstatare. Kommissionens arbete måste godkännas av det Europaparlamentet, vars representanter röstas fram i demokratiska personval. Det är alltså även vi EU-medborgare som styr unionen.

Problemet med dagens EU-styre är just att det saknas demokratiskt vald regering. Det säger sig självt att nationella ministrar prioriterar den egna medlemsstaten först, med all rätt. Nationella politiker ska i första hand hantera nationella frågor. Vår union behöver europeiskt valda politiker för att hantera europeiska frågor.

Därför förespråkar vi federalister en federal union som står på en gemensam konstitution och maktfördelning som tydligt avgör vad som är staternas ansvar och gemensamt federalt ansvar gentemot hela unionens befolkning. Med en federal regering som är vald av unionens medborgare samt oberoende institutioner. Ett system som skulle innebära en effektivare och tydligare form av styre.

Till skillnad från vad många tror innebär federalism det motsatta till centralisering.

Federalism är lika med decentralisering, politisk mångfald, tanken att så många beslut som möjligt ska tas så nära människor som möjligt. Att gemensamt bestämma vilka problem vi löser bäst tillsammans. Samt solidariskt värna om varandras olikheter och hela federationens välmående.

Arpi försöker också få det att verka som att EU på odemokratiskt vis skulle försöka köra över demokratiskt valda regeringar. När det kommer till gränskontrollernas upphörande och omfördelningen av asylsökande måste vi belysa att demokratiskt valda regeringar har valt att ingå i EU och dess fördrag. Att vara med och bestämma över unionens lagar och regler samt följa detsamma för att dra nytta av alla friheter och skyldigheter som EU har bidragit med.

Var är därför upprördheten över att medlemsstater inte följer gemensamma beslut? Det är just på grund av att vissa medlemsstater som Ungern inte solidariskt har velat hjälpa till med mottagandet av flyktingar och migranter som andra medlemsstater har känt behovet att införa gränskontroller. Arpis upprördhet över att gränskontrollerna ska upphöra känns inte motiverat av varken rimlighet eller en respekt för lag och rätt.

Idag anser majoriteten av européer att en gemensam migrationspolitik och bättre fungerande institutioner behövs inför framtiden. Vi federalister förstår att dagens sammansättning av EU har vuxit ur sina kläder och behöver göras om. Att den mellanstatliga fördragsmodellen har för länge sedan spelat ut sin roll som en effektiv form av samarbete mellan idag 27 medlemsstater. Därför förtjänar alla EU-medborgare en mer demokratisk och bättre fungerande union som gör skillnad och löser problem för fler.

Johan Alkstål, Europafederalisterna

Vladan Lausevic, Europafederalisterna

 

Läs mer om vad federalism innebär och varför vi förepråkar det här!

Hur faktiska problem hjälper oss att hitta rätt reformer

Den polska befolkningen befinner sig i turbulenta tider. Nyligen har en lag som syftar till att begränsa den polska konstitutionella domstolens oberoende gått igenom båda lagstiftningskamrarna. Lyckligtvis såg många tusen människor händelserna för vad de egentligen är: Ett intrång i maktseparationen.
Det inger hopp att se medborgare som tar sitt demokratiska ansvar på allvar, och detta bör påminna oss alla om att ett demokratiskt samhälle bara kan existera om vi som medborgare aktivt deltar i det.

”Den mellanstatliga strategin”

Under tiden har EU hotat att utlösa artikel 7, det så kallade ”nukleära alternativet”, som kan kulminera i upphävandet av EU-rösträtten för det utpekade landet. Många skulle hävda att detta inte är något annat än ett tomt hot. Oavsett vilket visar det oss något väldigt viktigt:
Den uppenbara maktlösheten i dessa hot avslöjar en strukturell svaghet i de europeiska institutionerna. De viktigaste besluten i dagens EU fattas av Europeiska rådet, som består av nationella politiker. Förfarandet att göra europeisk lagstiftning beroende av viljan att samarbeta mellan företrädarna för unionens medlemsstater, som vi har idag, brukar kallas ”den mellanstatliga strategin”. Denna strategi är en relik av gamla tider, då EU endast bestod av de sex grundande länderna i vad som då kallades Europeiska gemenskapen. Dessutom kräver mycket lagstiftning enhällighet i Europeiska rådet för att kunna godkännas. Och det är här problemen börjar. Tiderna har ändrats och EU har vuxit. Med 28 medlemsstater är det tydligt att den mellanstatliga strategin i slutändan kommer att leda till förlamning i det europeiska beslutsfattandet. Det är också själva anledningen till att hot mot Polen uppfattas som tandlösa. Ungern har redan meddelat att de avser lägga in veto på alla förfaranden i artikel 7, där det andra steget kräver ett enhälligt beslut. Vad kan vi då lära oss av dessa händelser?

 

”Den federala strategin”

Ett modernt EU kräver reformer av lagstiftande processer. Det absoluta minikravet på en sådan reform måste vara att ersätta enhälliga röster i rådet med kvalificerade majoriteter. Visserligen hindrar en sådan reform EU från att glida in i förlamning, men den förbättrar nödvändigtvis inte den demokratiska legitimiteten och insynen i beslutsfattandet. De europeiska federalisterna föreslår därför följande, som ett enhetligt alternativ till den mellanstatliga strategin:
Den federala strategin innebär en omfattande strukturreform av EU som innefattar bildandet av en verklig europeisk regering, en stärkning av Europaparlamentets representativitet och funktionssätt och ersättandet av europeiska rådet med en kammare bestående av nationella representanter. Detta kommer att skapa en federal nivå som måste grundas på en europeisk konstitution. På grundval av konstitutionen skulle en europeisk konstitutionell domstol installeras som därmed öppnar upp för möjligheter att lösa dagens problem i Polen. Vi menar att en sådan strukturreform stärker EU-institutionernas demokratiska legitimitet och medborgerliga rättigheter.

 

Jag anser att vi som europeiska medborgare borde ha både, visionen och ambitionen, att förbättra samhället vi lever i och strukturerna som ligger till grund för detta samhälle.

– Michael Holz, Ordförande Europafederalisterna

Vi behöver integration, inte isolering

Kära medlemmar och supportrar,

På en natt förändrades förutsättningarna helt och hållet inför de kommande Brexit-förhandlingarna. Jag talar givetvis om det senaste parlamentsvalet i Storbritannien, som innebar en betydande förlust av platser i parlamentet för regeringspartiet Tories. Valresultatet kan tolkas som ett tydligt bakslag för den ”hårda” linje som förts fram av Theresa May. Det blir alltmer uppenbart att en planerad exit från den gemensamma marknaden, med avskaffande av de grundläggande friheterna, inte blir lätt att få igenom, inte ens i Storbritannien. Möjligtvis har sannolikheten för en ”soft” Brexit stärkts, men samtidigt har även osäkerheten generellt sett ökat; kommer utträdet att överhuvudtaget ske under ordnade former? Hur kommer EU-medborgare i Storbritannien, och britter i EU, att drabbas av ett oordnat utträde, då deras rättigheter inte säkrats på ett tydligt sätt?

Ett utträde ur EU – även utan Euron – är en väldigt komplicerad process, som också kommer att bli smärtsam, inte minst på grund av den starka sammanflätning av medlemsstaternas lagstiftning gällande den inre marknaden och de grundläggande friheterna. I juni förra året valde Storbritannien isolering. Sakta men säkert ser vi följderna av detta i Storbritannien, med fallande pund och ökande tvivel bland investerare, redan långt innan Brexit trätt i kraft. Som en följd av starka handelsrelationer med Storbritannien, kommer även Sverige och svenska företag att ta skada av Brexit.

Vi Europafederalister väljer vägen för integration. I stället för att vända ryggen mot den europeiska gemenskapen vill vi utveckla idéer för ett framtida demokratiskt och federalt Europa. Den europeiska föreningsprocessen som inleddes strax efter andra världskriget är långt ifrån över. Till detta måste vi till fullo utnyttja potentialen för ökat samarbete som ges i de nuvarande europeiska fördragen. Samtidigt är de europeiska fördragen inte skrivna i sten; de kan formas och utvecklas för att EU bättre ska kunna hantera nya utmaningar. Och nyckeln till detta är att vi genom fördragen fördelar beslutsfattandet på rätt nivåer inom Europa. Den europeiska nivån borde få exklusiv beslutsrätt över de områden som angår oss alla som européer. Sådana beslutsrätter kan komma ifråga gällande t.ex. utrikespolitik, asylpolitik, klimatförändring, den inre säkerheten och skydd av EU:s yttre gränser.

Men vi kan inte lyckas med något av detta utan en konsekvent demokratisering av det europeiska beslutsfattandet och den parlamentariska lagstiftningsprocessen. Som en lösning på det demokratiska underskottet skulle det vara nödvändigt först och främst – från ett federalt perspektiv – att stärka Europaparlamentets representativitet och funktionssätt. Detta kan ske till exempel genom upprättandet av ett tvåkammarsystem, där en andra kammare ersätter det Europeiska Rådet som företrädare för nationella intressen.

Vi Europafederalister träffas regelbundet för att diskutera och formulera våra tankar kring möjligheterna och formerna för ökad integration i Europa. Vi har ambitionen att kommunicera dessa idéer till den svenska allmänheten. Vi bjuder in alla intresserande att utveckla det europeiska projektet tillsammans med oss.

– Michael Holz, Ordförande Europafederalisterna

Pulse of Europe till Sverige!

Logotyp för Pulse of Europe

Pulse of Europe pro-europeisk medborgarrörelse, grundad i Frankfurt, Tyskland, i slutet av 2016. Målet med rörelsen är att uppmuntra Europas medborgare att göra sina röster hörda till stöd för ett enat Europa och europeisk identitet.

Pulse of Europe idag har inspirerat medborgare i över 80 städer spridda över 12 länder att regelbundet demonstrera sitt stöd för Europa, med antalet stadigt ökande.

Nu har rörelsen kommit till Sverige på olika orter med start i Stockholm den 26:e mars och målet för Stockholmsgruppen är att ha en manifestation varannan vecka.

Europafederalisterna var där och marscherade tillsammans med andra Europavänner för att visa sitt stöd för fred, frihet, demokrati och ett Europa för alla.

Kom med nästa gång! Mer information hittar ni på Pulse of Europe Sverige.

Romfördraget fyller 60 år

Idag firar vi Romfördraget som för 60 år sedan la grunden för den Europeiska Unionen vi har idag.

Belgien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Italien och Luxemburg skapade tillsammans en gemenskap för att föra européerna närmare varandra.

De ville riva barriärerna som delade Europa, öka människors levnadsnivå och arbetsvillkor.

De ville stärka ekonomin och jämna ut skillnaderna mellan bättre och sämre utvecklade områden.

De ville föra samman sina resurser för att bevara och stärka fred och frihet och bjöd in alla som delade deras ideal.

Idag firar vi en fred och gemenskap som den Europeiska kontinenten aldrig tidigare skådat.

Idag firar vi det som nationalisterna vill rasera.

Firandet måste dock följas av ett ordentligt reformarbete.

För att arbetet med ett gemensamt Europa som bygger på visionen hos Romfördraget ska bära bättre frukt, så måste den Europeiska Unionen bli kvitt sina mellanstatliga drag och bli en riktig Europeisk federation.

En mer demokratisk gemenskap där alla medborgare ingår i samma valkrets och kan rösta på europeiska medborgare till en europeisk regering, oavsett vilket land de bor i.

En mer effektiv gemenskap där skiljelinjerna mellan vad som är nationella ansvarsområden och vad som är federationens gemensamma ansvarsområden är tydliga och inte konkurrerar med varandra. Där medlemsstaterna har självstyre förutom i de frågor som de tillsammans har kommit överens om att ge federationen självstyre över.

Och fortsatt fred och frihet mellan Europas medborgare, där vi tillsammans formar vår omvärld utefter alla människors lika värde och lika möjligheter.

Vi har all anledning att vara stolta över de senaste 60 åren tillsammans i en Europeisk Union.
Jag vill se att när vi firar den europeiska gemenskapen om 60 år till så gör vi det i en enad Europeisk Federation.

 

 

– Johan Alkstål, Europafederalisterna

Vi behövs

Flyktingkrisen statuerar mer en något annat ett exempel för Europa.

Dagens och morgondagens utmaningar får inte plats inom ramen för de gamla europeiska nationalstaterna.

Hur ska vi då reformera EU till att bli en effektiv och demokratisk tjänare åt Europas folk när vi mentalt är kvar i debatten inför folkomröstningen?

Politiker, partier och media har ett stort ansvar i att lyfta debatten till en värdig och ansvarsfull nivå. Det är av största vikt för vår demokrati och för Europas framtida stabilitet att medborgarna i Sverige och övriga EU görs delaktiga i europapolitiken, inte minst när det gäller EUs systematik och demokrati. Av just den anledningen bildades föreningen Europafederalisterna under 2016.

Europafederalisterna tar EU:s behov av reformer på största allvar och kommer under 2017 att arbeta för att lyfta debatten gällande Europapolitiken och Europas framtid. Vill du vara en del av vårt arbete eller stödja vår verksamhet så är du varmt välkommen.

Europafederalisterna vill önska er alla en god fortsättning på det nya året.

Mathias Darmell
Ordförande
Europafederalisterna