Är nationalismen relevant idag?

“Together we stand- divided we fall” – Pink Floyd.

Vi lever i en värld som ändrar sig snabbt. Teknologin i telekommunikationen, internet, handeln och en ökande rörelse av personer har skapat en globaliserad värld som kanske var otänkbar 50 år sedan. Det är en relativ ny verklighet som många av oss har svårt att hantera. Till exempel: Hur ska jag interagera med min granne som kanske kommer från Asien eller Afrika och har hela olika traditioner och mentalitet än jag?

Den är en fråga som har inget lätt svar. Samtidigt börjar nationalstaterna, som brukade vara en referenspunkt för oss alla, tappa den centrala rollen som de hade i dåtiden. Globala utmaningar som klimatförändringen, terrorismen eller sociala ojämlikheter känner inga gränser. Därför har globaliseringen skapat eller förstärkt behovet hos vissa människor att skydda deras plats i samhället.

Faktiskt har vi alla behovet att tillhöra till ett lag, att identifiera oss med grupper, saker eller en viss livsstil. Kanske nationens begrepp uppfyller behovet hos många av våra medborgare. Därför presenterar nationalisterna och populisterna “Svenskhet” som en lösning till nästa alla problem. Men är nationalismen relevant idag?

Nationalismen som ideologi byggde upp de moderna staterna i Europa med deras nuvarande form. Den är en ideologi som definierade 1900-talet. Men man får inte glömma att nationalismen förde världen till det första och det andra världskriget. Idag bygger nationalismen murar som teknologin river. Men vilket är alternativet om vi anser nationalismen som en föråldrad ideologi?

Ett inkluderade medborgerskap

Lösningen är att tänka på ett inkluderade medborgarskap. Detta medborgarskap ger alla medborgare lika tillgång till offentliga tjänster, medel, demokratiska rättigheter och möjligheter. Det syftar till att avlägsna segregering från den sociala strukturen så att du alla har lika sociala rättigheter oavsett färg , kulturella bakgrund, religiösa anknytning, kön, eller trosbekännelse – i grunden alla mänskliga rättigheternas principer. Vi kan inte låta nationalister etablera ett medborgarskap baserat på etnisk bakgrund, ursprung eller andra verkliga eller föreställda skillnader men tyvärr visar högergrupperingar exakt den ambitionen utan skam.

Europafederalisterna samlar personer från olika länder. Vi är alla stolta över våra ursprung men vi fokuserar inte på dem. Vi vet att vara svensk är inte bättre än att vara grek, att vara grek är inte bättre än att vara tysk, att vara tysk är inte bättre än att vara finsk och så vidare. Vi fokuserar på våra gemensamma värderingar; respekt för mänskliga rättigheter, respekt för människors diversitet, kärlek för demokratin, solidaritet till de som har behovet av hjälp och tron på ett öppet samhälle. Vi är medvetna om att vi behöver varandra för att stå i en globaliserad värld och vi samverkar för att kräva ett bättre, mer  demokratiskt och federalt EU. Den är vår väg framåt. Vill du vara med?

Nikolas Spanoudakis och Michael Holz
Europafederalisterna

Det är bättre om Sverige betalar mer! 

Nyligen började diskussioner om nästa EU:s budget för perioden 2020-2027. Det innebär en ny budget som är annorlunda än de föregående eftersom efter Brexit finns det en stor skillnad. Storbritannien som alltid varit en stor givare till budgeten kommer inte att bidra till det. Då behöver EU kommissionen anpassa sitt förslag för budgeten för att fylla utrymmet som Storbritannien lämnar. Det betyder enligt EU kommissionens förslag att Sveriges bidrag till budgeten kommer att öka. Medan stora EU länder som Frankrike och Tyskland är redo att bidra mer till den nya budgeten finns det många i Sverige som reagerar till ökat svenskt bidrag eftersom de anser att det är orimligt. Men är det verkligen så?  

Tankar med den nya budgeten är att satsa på olika policyområde som anses viktiga för EU. Det vill säga att mer pengar kommer att spenderas för innovation, hantering av klimatförändringen, utbytesprogrammet Erasmus, EU:s gemensamma asylsystem och gränskontrollmyndigheten (FRONTEX). Alla område är viktiga och inte minst när det kommer till migrationsfrågor. 

Just FRONTEX etablerades för att försäkra en bättre gränskontrollsystem. Den är i sin huvudroll att samarbeta med länderna som ligger på Europas yttre gränser. Även om vi på Europafederalisterna tycker att invandringen är positivt för samhället, är vi medvetna att Sverige inte har kapacitet att hantera ett obegränsat antal av invandrare. Då behöver vi satsa mer pengar på FRONTEX för att EU ska agera mer effektivt eftersom det är bättre att ha koll på vem passerar gränsen på medelhavet än på vem passerar gränsen vid Malmö. Vi menar att Sverige borde adoptera en proaktiv politik rörande invandring istället för dagens reaktiva hållning.  

Det är fortfarande öppet till debatt om hur EU-pengar kan användas på mest effektivt sättet. Däremot anser vi med nämnda exempel att det är meningsfullt för Sverige att bidra mer pengar på europeisk nivå. En mer funktionell EU kan inte vara gratis!

Nikolas Spanoudakis

Centerpartiet bör kommunicera mer federalt unionsbygge

Begreppet federalism har ofta en negativ laddning i diskussioner om EU:s utveckling. Det finns dock inget som hindrar att fler borgerliga aktörer, som ofta hittar sina inspirationer i federationer som USA, genom opinionsbildning och visionär kommunikation argumentera för EU:s utveckling till en federal union. I grunden handlar federalism just om demokrati, medborgarskap och suveränitet. Det är något som både Liberalerna och Centerpartiet kan lyckas med framöver.

Nyligen antog Liberalerna på sitt landsmöte efter en motion från Liberala Ungdomsförbundet att partiet ska verka för en europeisk federation. Ett liknande initiativ togs av Centerpartiets Ungdomsförbund men röstades ned på Centerpartiets stämma i september. Däremot har Centerstudenter fått igenom flera av sina EU-politiska förslag som direkt går ihop med federalistiska tankar och principer som maktdelning, decentralisering och demokrati.

På det sättet har främst Centerstudenter påverkat C:s EU-politiska kommunikation i mer reformistisk, framtidsinriktad och optimistisk riktning. C:s äldre slagord ”smalare men vassare EU” från Europaparlamentsvalet 2014 har kritiserats för att vara just för smal och begränsande. Istället handlar den senaste politiska kommunikationen om flera förslag hur EU ska förändras, förbättras och demokratiseras institutionellt och konstitutionellt.

Centerpartiet har historiskt sett gått från sitt ”Nja till Europa” och mjuk euroskepssis till vara EU-positiv och kommunicera om ett liberalt Europa. Med syfte att EU ska vara bättre att hantera allt från frihandel och inre marknaden till migration och säkerhetspolitik. Det finns samtidigt fler behov av tydligare och federalistisk politisk kommunikation. Ett problem som flera partier har idag är att det ibland saknas fler djupare och mer konkreta detaljer om hur EU ska utvecklas.

Till exempel, om det framförs argument om behovet av europeisk säkerhetspolis, militärmyndighet och utrikesförvaltning uppkommer frågan om hur institutioner som Säpo, Försvarsmakten eller Utrikesdepartementet antigen ska avvecklas eller integreras i federala, europeiska institutioner för att spara pengar och effektivisera verksamheten.

Det handlar i sin tur även om synen på staten, om hur vidare europeisk integration ska leda till mer europeiserade stater. Redan idag råder en situation där unionens medlemsstater är något mellan äldre uppfattningar om suveräna stater och EU-stater som ingår i en styrelseform som både består av supranationella, mellanstatliga, koordinerande sätt att fatta beslut och styra unionen.

Att Centerpartiet håller på att förändra sin EU-politiska kommunikation inför framtiden, inte minst inför EP-valet 2019, är en mycket positivt utveckling för den liberala unionsbygget. Samtidigt bör C presentera och profilera sig som ett federalistiskt parti och opinionsbilda om varför en federal union baserad på europeisk demokrati, medborgarskap, suveränitet, maktdelning, decentralisering samt politisk och kulturell mångfald vore bättre för medborgarna än dagens mer mellanstatliga styrelsemodell.

 

 

 

Bokrecension: Är vi framme snart? Drömmen om Europas förenta stater

Bokomslag till Per Wirténs bok "Är vi framme snart? Drömmen om Europas förenta stater"Vår medlem Vladan Lausevic har recenserat Per Wirténs senaste bok, ”Är vi framme snart? Drömmen om Europas förenta stater”. Boken blev tidigare i år också nominerad till Augustpriset.

”Vi ska inte vara som USA” har generationer av gymnasiestudenter i Sverige och på andra håll i Europa fått höra i diskussioner om ekonomi och välfärd. Om samma USA, som har lockat många européer med idéer, livsstilar och produkter. Trots att amerikanska institutioner hanterade den finansiella krisen bättre än våra europeiska, trots att löneskillnader i EU är dubbelt så stora jämfört med USA. Det är något som författaren Per Wirtén diskuterar i sin bok ”Är vi framme snart? Drömmen om Europas Förenta Stater”.

Wirténs bok kan ses som tre samlade berättelser som fångar upp både det subjektiva, personliga och det objektiva, kunskapsbaserade beskrivningen av Europa. Den första berättelsen är Wirténs personliga. Den andra handlar om EU:s historia medan den tredje delen tar upp politiska åsikter om hur unionen bör utvecklas.

För att skriva sin bok har Wirtén alltså gjort mer än en lång resa genom Europa. Han har även gjort en omfattande studieresa genom en stor mängd politisk och akademisk litteratur. Bland annat för att kunna förklara begrepp som konstitutionell patriotism, demokratisk underskott och ordoliberalism. Begrepp som kan kännas främmande och tråkiga men som ändå påverkar, är del av européernas vardagsliv.

Wirtén började sin resa i staden Vidin, i nordvästra Bulgarien som tillhör en av EU:s mest fattigaste regioner. Resan avslutades i London som är motsatsen, en av unionens absolut rikaste regioner. För att skapa en känsla av kontraster skriver Wirén till exempel om hur minimilönen i Bulgarien ligger på runt 185 euro i månaden, något som en anställd i Storbritannien kan tjäna ihop på mindre än en vecka.

På sin resa åker Wirtén igenom flera större och mindre städer som Budapest, Wien och Bryssel liksom Cluj, Katowice och Mons. Det är inte bara arkitekturen och maten som påminner om den europeiska identifikationen. Wirtén skriver om ”europaiseringens” effekter som resulterat i att man kan höra olika europeiska språk på gatorna, handla i affärer som Zara och Lidl och se hur aktivister från civilsamhället hjälper till med integrationen av nyanlända.

Wirténs bok fångar unionens historia i korthet. Han går igenom de tidiga idéerna som 1920-talets ”Pan Europa”-tankar till mer centrala individer som den franske socialisten och utrikesministern Astrid Briand. Tankar om en federal union och ekonomisk integration hos liberalen och ekonomen Friedrich Hayek liksom mellanstatliga tankar enligt konservativa som Angela Merkel.

Politiken hos Wirténs bok är också central eftersom EU:s problem i första hand inte är ekonomiska utan enligt författaren just politiska. En av bokens centrala aspekter är ekonomiska problem som rörande eurokrisen, välfärden och bristande demokrati. EU är en demokrati utan demos, ett styre utan en regering, där policy ofta skapas utan ordentlig politik.

På sitt eget sätt är Wirtén en ”EU-kritiker”, där han tar ställning emot mellanstatlighet och nationalstatscentrism samt ställning för federalism och eurocentrism. Wirtén menar till exempel att få amerikaner skulle tolerera att politiska beslut fattas på möten på ett hotell i Las Vegas eller att delstater skulle vara tvungna att hålla sig till en viss budgetmål med styre från Washington. Så varför ska européer tolerera en likadan situation?

Utöver sin kritik av EU:s mellanstatliga styre är Wirén även kritisk till liberalismen. Han förespråkar att en europeisk federation både måste vara en enhetlig ekonomi och ha sin sociala dimension. Bokens budskap är att fler européer ska kunna ha en bättre ekonomisk och social standard, med lägre grader av inkomstklyftor och fattigdom än vad som råder idag.

Marknadsekonomin och den ekonomiska integrationen i Europa har varit en stor historisk framgång samtidigt som fler européer skulle kunna få det bättre genom EU-offentliga investeringar och socialpolitisk utveckling. Boken ger även en uppmuntran till att fler politiska aktörer, inte minst de liberala och socialistiska, ska vara med och utveckla unionens framtid.

Den politiska striden står inte bara mellan vänster och höger utan även mellan dom som vill ha en mer åternationaliserad och mer integrerad union. Wirtén menar att det historiska exemplet på behov av reformer kan hittas i samarbetet mellan liberaler och socialister för demokrati, rösträtt och socialpolitik under det tidiga 1900-talets Sverige. Hans budskap är att unionen behöver reformer som ska leda till en mer demokratisk, social och federal union.
Därför anser Wirtén att det behövs en ny utveckling som leder till att det finns en demokratisk vald europeisk regering med parlament och andra viktiga institutioner som kan balansera mellan medborgarnas och staternas intressen. Att euro utöver gemensam valutapolitik även behöver en gemensam finansiell politik. Att vidare europeisk integration ska leda till en större och starkare EU-budget som kan göra skillnad för fler medborgare.

Mycket av det som Wirtén, liksom andra intellektuella, föreslår kan idag upplevas som radikalt, orealistiskt och fantasifullt. Europas historia visar dock att flera idéer som tidigare avfärdades som naiva eller orealistiska kom att bli en verklighet som européer idag lever i. Drömmen om Europas Förenta Stater är på långsikt allt mindre en dröm och allt mer en verklighet. En tidsfråga om när vi är framme i sådan politisk, social och kulturell verklighet?

 

Blickar framåt mot kommande år

Kära medlemmar och supportrar,

För ett år sedan, hösten 2016, återupptog vi Europafederalisterna efter många års inaktivitet. Nu är vårt ”första” verksamhetsår över och jag vill tacka alla supportrar och särskilt de aktiva medlemmarna i föreningen. Vi har uppnått mycket under vårt första år.

Vår prioritet under 2016/17 var att bygga en ny struktur för föreningen. För detta ändamål upprättades en ny webbplats som informerar om en europeisk federalism, dess ursprung och snart också om dess möjliga framtid. Vi har också lanserat månatliga möten för medlemmar, där vi byter idéer kring Europa och om vårt samhälle i en bekväm miljö. Jag ser fram emot varje medlemsmöte! Jag är också glad över att vår kapacitet för händelser och PR har ökat till följd av ökat medlemskapsantal. Jag vill tacka alla aktiva medlemmar en gång till för deras engagemang!

Ett nytt år med många uppgifter

Under det kommande året 2017/18 vill vi börja med att stödja inrättandet av paneuropeiska listor för det kommande Europavalet i 2019. Många framstående politiker över partigränser i Europa, bland annat franska presidenten Emmanuel Macron och den tyska Europaparlamentarikern Jo Leinen, är för en europeisk valmanskår. Som en följd av att Storbritannien lämnar Europeiska unionen blir dess platser i Europaparlamentet lediga. Det kan vara en chans att reformera den europeiska rösträtten och att ge Europeiska Parlamentet mer representativ legitimitet.

Under andra halvåret koncentrerar vi oss på det kommande riksdagsvalet i Sverige. Vårt mål är att göra Europapolitik en viktig del av den professionella politiska debattkulturen. Frågan om ”Europa” är mycket sällsynt i Sverige, liksom i debatter bland politiker.

Denna situation är inte hållbar och kommer i framtiden att leda till att Sverige blir professionellt och emotionellt avlägsnat från sina partners i Europa. Trenden är en farlig situation, särskilt för medborgare vars liv – ofta i stor utsträckning – är baserat på de friheter som vi får njuta av i vårt europeiska samhälle idag.

Som federalister vill vi få de europeiska medborgarna medvetna om fördelarna med en europeisk federalism, för en effektivare europeisk politik. Vi vill främja en saklig debatt i Sverige. Vårt europeiska samhälle får inte stagnera, den måste ständigt utvecklas. I en värld med mycket press – både utanför och inifrån – har ett samhälle inte råd med stagnation. I den meningen ser jag optimistiskt på det kommande året 2017/18.

Michael Holz, Ordförande Europafederalisterna

Bokseminarium med Per Wirtén

 

Per Wirténs bok "Är vi framme snart? Drömmen om Europas Förenta Stater" och Europafederalisternas logotyp.

Föreningen Europafederalisterna organiserar ett bokseminarium med författaren och federalisten Per Wirtén som är aktuell med sin nya bok ”Är vi framme snart? Drömmen om Europas Förenta Stater”.

Wirtén skriver utifrån sin personliga resa från en av EU:s fattigaste regioner i nordvästra Bulgarien till London, en av de rikaste. Hans författarskap tar upp de olika politiska, ekonomiska och sociala problem som råder inom unionen samt förslag på hur dessa kan hanteras.

Varmt välkommen på bokseminariet tisdagen 31 oktober hos Europahuset (Regeringsgatan 65, Stockholm) mellan kl 10:00-11:00.

Insläpp och registrering börjar kl 9:30.

Vänligen meddela via Facebook eller till info@europafederalisterna.eu om ni tänker närvara för att underlätta planering!

Mellanstatligheten äventyrar EU, inte federalister

I sin ledare den 18/9 påstår Ivar Arpi att federalister ”äventyrar hela EU-projektet”. Det är en felaktig anklagelse som bygger på okunskap kring vad federalism är och som flyttar fokus från de aktörer som faktiskt sätter käppar i hjulet för den Europeiska Unionen. Det vill säga mellanstatligheten och agerandet från individuella medlemsstaters statsöverhuvud.

Arpis text är ett skolexempel på att det råder okunskap om hur unionen fungerar även bland journalister. Han försöker måla upp EU som något överstatligt, centraliserad och odemokratiskt. Att icke-valda kommissionärer slår fast ”diktat” över oss.

Inget kunde var mer osant.

EU:s utveckling styrs främst genom mellanstatliga beslut medan kommissionens representanter väljs av demokratiska regeringar. De flesta kommissionärer, inklusive ordföranden Juncker är inte federalister utan mellanstatare. Kommissionens arbete måste godkännas av det Europaparlamentet, vars representanter röstas fram i demokratiska personval. Det är alltså även vi EU-medborgare som styr unionen.

Problemet med dagens EU-styre är just att det saknas demokratiskt vald regering. Det säger sig självt att nationella ministrar prioriterar den egna medlemsstaten först, med all rätt. Nationella politiker ska i första hand hantera nationella frågor. Vår union behöver europeiskt valda politiker för att hantera europeiska frågor.

Därför förespråkar vi federalister en federal union som står på en gemensam konstitution och maktfördelning som tydligt avgör vad som är staternas ansvar och gemensamt federalt ansvar gentemot hela unionens befolkning. Med en federal regering som är vald av unionens medborgare samt oberoende institutioner. Ett system som skulle innebära en effektivare och tydligare form av styre.

Till skillnad från vad många tror innebär federalism det motsatta till centralisering.

Federalism är lika med decentralisering, politisk mångfald, tanken att så många beslut som möjligt ska tas så nära människor som möjligt. Att gemensamt bestämma vilka problem vi löser bäst tillsammans. Samt solidariskt värna om varandras olikheter och hela federationens välmående.

Arpi försöker också få det att verka som att EU på odemokratiskt vis skulle försöka köra över demokratiskt valda regeringar. När det kommer till gränskontrollernas upphörande och omfördelningen av asylsökande måste vi belysa att demokratiskt valda regeringar har valt att ingå i EU och dess fördrag. Att vara med och bestämma över unionens lagar och regler samt följa detsamma för att dra nytta av alla friheter och skyldigheter som EU har bidragit med.

Var är därför upprördheten över att medlemsstater inte följer gemensamma beslut? Det är just på grund av att vissa medlemsstater som Ungern inte solidariskt har velat hjälpa till med mottagandet av flyktingar och migranter som andra medlemsstater har känt behovet att införa gränskontroller. Arpis upprördhet över att gränskontrollerna ska upphöra känns inte motiverat av varken rimlighet eller en respekt för lag och rätt.

Idag anser majoriteten av européer att en gemensam migrationspolitik och bättre fungerande institutioner behövs inför framtiden. Vi federalister förstår att dagens sammansättning av EU har vuxit ur sina kläder och behöver göras om. Att den mellanstatliga fördragsmodellen har för länge sedan spelat ut sin roll som en effektiv form av samarbete mellan idag 27 medlemsstater. Därför förtjänar alla EU-medborgare en mer demokratisk och bättre fungerande union som gör skillnad och löser problem för fler.

Johan Alkstål, Europafederalisterna

Vladan Lausevic, Europafederalisterna

 

Läs mer om vad federalism innebär och varför vi förepråkar det här!

Hur faktiska problem hjälper oss att hitta rätt reformer

Den polska befolkningen befinner sig i turbulenta tider. Nyligen har en lag som syftar till att begränsa den polska konstitutionella domstolens oberoende gått igenom båda lagstiftningskamrarna. Lyckligtvis såg många tusen människor händelserna för vad de egentligen är: Ett intrång i maktseparationen.
Det inger hopp att se medborgare som tar sitt demokratiska ansvar på allvar, och detta bör påminna oss alla om att ett demokratiskt samhälle bara kan existera om vi som medborgare aktivt deltar i det.

”Den mellanstatliga strategin”

Under tiden har EU hotat att utlösa artikel 7, det så kallade ”nukleära alternativet”, som kan kulminera i upphävandet av EU-rösträtten för det utpekade landet. Många skulle hävda att detta inte är något annat än ett tomt hot. Oavsett vilket visar det oss något väldigt viktigt:
Den uppenbara maktlösheten i dessa hot avslöjar en strukturell svaghet i de europeiska institutionerna. De viktigaste besluten i dagens EU fattas av Europeiska rådet, som består av nationella politiker. Förfarandet att göra europeisk lagstiftning beroende av viljan att samarbeta mellan företrädarna för unionens medlemsstater, som vi har idag, brukar kallas ”den mellanstatliga strategin”. Denna strategi är en relik av gamla tider, då EU endast bestod av de sex grundande länderna i vad som då kallades Europeiska gemenskapen. Dessutom kräver mycket lagstiftning enhällighet i Europeiska rådet för att kunna godkännas. Och det är här problemen börjar. Tiderna har ändrats och EU har vuxit. Med 28 medlemsstater är det tydligt att den mellanstatliga strategin i slutändan kommer att leda till förlamning i det europeiska beslutsfattandet. Det är också själva anledningen till att hot mot Polen uppfattas som tandlösa. Ungern har redan meddelat att de avser lägga in veto på alla förfaranden i artikel 7, där det andra steget kräver ett enhälligt beslut. Vad kan vi då lära oss av dessa händelser?

 

”Den federala strategin”

Ett modernt EU kräver reformer av lagstiftande processer. Det absoluta minikravet på en sådan reform måste vara att ersätta enhälliga röster i rådet med kvalificerade majoriteter. Visserligen hindrar en sådan reform EU från att glida in i förlamning, men den förbättrar nödvändigtvis inte den demokratiska legitimiteten och insynen i beslutsfattandet. De europeiska federalisterna föreslår därför följande, som ett enhetligt alternativ till den mellanstatliga strategin:
Den federala strategin innebär en omfattande strukturreform av EU som innefattar bildandet av en verklig europeisk regering, en stärkning av Europaparlamentets representativitet och funktionssätt och ersättandet av europeiska rådet med en kammare bestående av nationella representanter. Detta kommer att skapa en federal nivå som måste grundas på en europeisk konstitution. På grundval av konstitutionen skulle en europeisk konstitutionell domstol installeras som därmed öppnar upp för möjligheter att lösa dagens problem i Polen. Vi menar att en sådan strukturreform stärker EU-institutionernas demokratiska legitimitet och medborgerliga rättigheter.

 

Jag anser att vi som europeiska medborgare borde ha både, visionen och ambitionen, att förbättra samhället vi lever i och strukturerna som ligger till grund för detta samhälle.

– Michael Holz, Ordförande Europafederalisterna

Vi behöver integration, inte isolering

Kära medlemmar och supportrar,

På en natt förändrades förutsättningarna helt och hållet inför de kommande Brexit-förhandlingarna. Jag talar givetvis om det senaste parlamentsvalet i Storbritannien, som innebar en betydande förlust av platser i parlamentet för regeringspartiet Tories. Valresultatet kan tolkas som ett tydligt bakslag för den ”hårda” linje som förts fram av Theresa May. Det blir alltmer uppenbart att en planerad exit från den gemensamma marknaden, med avskaffande av de grundläggande friheterna, inte blir lätt att få igenom, inte ens i Storbritannien. Möjligtvis har sannolikheten för en ”soft” Brexit stärkts, men samtidigt har även osäkerheten generellt sett ökat; kommer utträdet att överhuvudtaget ske under ordnade former? Hur kommer EU-medborgare i Storbritannien, och britter i EU, att drabbas av ett oordnat utträde, då deras rättigheter inte säkrats på ett tydligt sätt?

Ett utträde ur EU – även utan Euron – är en väldigt komplicerad process, som också kommer att bli smärtsam, inte minst på grund av den starka sammanflätning av medlemsstaternas lagstiftning gällande den inre marknaden och de grundläggande friheterna. I juni förra året valde Storbritannien isolering. Sakta men säkert ser vi följderna av detta i Storbritannien, med fallande pund och ökande tvivel bland investerare, redan långt innan Brexit trätt i kraft. Som en följd av starka handelsrelationer med Storbritannien, kommer även Sverige och svenska företag att ta skada av Brexit.

Vi Europafederalister väljer vägen för integration. I stället för att vända ryggen mot den europeiska gemenskapen vill vi utveckla idéer för ett framtida demokratiskt och federalt Europa. Den europeiska föreningsprocessen som inleddes strax efter andra världskriget är långt ifrån över. Till detta måste vi till fullo utnyttja potentialen för ökat samarbete som ges i de nuvarande europeiska fördragen. Samtidigt är de europeiska fördragen inte skrivna i sten; de kan formas och utvecklas för att EU bättre ska kunna hantera nya utmaningar. Och nyckeln till detta är att vi genom fördragen fördelar beslutsfattandet på rätt nivåer inom Europa. Den europeiska nivån borde få exklusiv beslutsrätt över de områden som angår oss alla som européer. Sådana beslutsrätter kan komma ifråga gällande t.ex. utrikespolitik, asylpolitik, klimatförändring, den inre säkerheten och skydd av EU:s yttre gränser.

Men vi kan inte lyckas med något av detta utan en konsekvent demokratisering av det europeiska beslutsfattandet och den parlamentariska lagstiftningsprocessen. Som en lösning på det demokratiska underskottet skulle det vara nödvändigt först och främst – från ett federalt perspektiv – att stärka Europaparlamentets representativitet och funktionssätt. Detta kan ske till exempel genom upprättandet av ett tvåkammarsystem, där en andra kammare ersätter det Europeiska Rådet som företrädare för nationella intressen.

Vi Europafederalister träffas regelbundet för att diskutera och formulera våra tankar kring möjligheterna och formerna för ökad integration i Europa. Vi har ambitionen att kommunicera dessa idéer till den svenska allmänheten. Vi bjuder in alla intresserande att utveckla det europeiska projektet tillsammans med oss.

– Michael Holz, Ordförande Europafederalisterna

Pulse of Europe till Sverige!

Logotyp för Pulse of Europe

Pulse of Europe pro-europeisk medborgarrörelse, grundad i Frankfurt, Tyskland, i slutet av 2016. Målet med rörelsen är att uppmuntra Europas medborgare att göra sina röster hörda till stöd för ett enat Europa och europeisk identitet.

Pulse of Europe idag har inspirerat medborgare i över 80 städer spridda över 12 länder att regelbundet demonstrera sitt stöd för Europa, med antalet stadigt ökande.

Nu har rörelsen kommit till Sverige på olika orter med start i Stockholm den 26:e mars och målet för Stockholmsgruppen är att ha en manifestation varannan vecka.

Europafederalisterna var där och marscherade tillsammans med andra Europavänner för att visa sitt stöd för fred, frihet, demokrati och ett Europa för alla.

Kom med nästa gång! Mer information hittar ni på Pulse of Europe Sverige.