Hur faktiska problem hjälper oss att hitta rätt reformer

Den polska befolkningen befinner sig i turbulenta tider. Nyligen har en lag som syftar till att begränsa den polska konstitutionella domstolens oberoende gått igenom båda lagstiftningskamrarna. Lyckligtvis såg många tusen människor händelserna för vad de egentligen är: Ett intrång i maktseparationen.
Det inger hopp att se medborgare som tar sitt demokratiska ansvar på allvar, och detta bör påminna oss alla om att ett demokratiskt samhälle bara kan existera om vi som medborgare aktivt deltar i det.

”Den mellanstatliga strategin”

Under tiden har EU hotat att utlösa artikel 7, det så kallade ”nukleära alternativet”, som kan kulminera i upphävandet av EU-rösträtten för det utpekade landet. Många skulle hävda att detta inte är något annat än ett tomt hot. Oavsett vilket visar det oss något väldigt viktigt:
Den uppenbara maktlösheten i dessa hot avslöjar en strukturell svaghet i de europeiska institutionerna. De viktigaste besluten i dagens EU fattas av Europeiska rådet, som består av nationella politiker. Förfarandet att göra europeisk lagstiftning beroende av viljan att samarbeta mellan företrädarna för unionens medlemsstater, som vi har idag, brukar kallas ”den mellanstatliga strategin”. Denna strategi är en relik av gamla tider, då EU endast bestod av de sex grundande länderna i vad som då kallades Europeiska gemenskapen. Dessutom kräver mycket lagstiftning enhällighet i Europeiska rådet för att kunna godkännas. Och det är här problemen börjar. Tiderna har ändrats och EU har vuxit. Med 28 medlemsstater är det tydligt att den mellanstatliga strategin i slutändan kommer att leda till förlamning i det europeiska beslutsfattandet. Det är också själva anledningen till att hot mot Polen uppfattas som tandlösa. Ungern har redan meddelat att de avser lägga in veto på alla förfaranden i artikel 7, där det andra steget kräver ett enhälligt beslut. Vad kan vi då lära oss av dessa händelser?

 

”Den federala strategin”

Ett modernt EU kräver reformer av lagstiftande processer. Det absoluta minikravet på en sådan reform måste vara att ersätta enhälliga röster i rådet med kvalificerade majoriteter. Visserligen hindrar en sådan reform EU från att glida in i förlamning, men den förbättrar nödvändigtvis inte den demokratiska legitimiteten och insynen i beslutsfattandet. De europeiska federalisterna föreslår därför följande, som ett enhetligt alternativ till den mellanstatliga strategin:
Den federala strategin innebär en omfattande strukturreform av EU som innefattar bildandet av en verklig europeisk regering, en stärkning av Europaparlamentets representativitet och funktionssätt och ersättandet av europeiska rådet med en kammare bestående av nationella representanter. Detta kommer att skapa en federal nivå som måste grundas på en europeisk konstitution. På grundval av konstitutionen skulle en europeisk konstitutionell domstol installeras som därmed öppnar upp för möjligheter att lösa dagens problem i Polen. Vi menar att en sådan strukturreform stärker EU-institutionernas demokratiska legitimitet och medborgerliga rättigheter.

 

Jag anser att vi som europeiska medborgare borde ha både, visionen och ambitionen, att förbättra samhället vi lever i och strukturerna som ligger till grund för detta samhälle.

– Michael Holz, Ordförande Europafederalisterna

Vi behöver integration, inte isolering

Kära medlemmar och supportrar,

På en natt förändrades förutsättningarna helt och hållet inför de kommande Brexit-förhandlingarna. Jag talar givetvis om det senaste parlamentsvalet i Storbritannien, som innebar en betydande förlust av platser i parlamentet för regeringspartiet Tories. Valresultatet kan tolkas som ett tydligt bakslag för den ”hårda” linje som förts fram av Theresa May. Det blir alltmer uppenbart att en planerad exit från den gemensamma marknaden, med avskaffande av de grundläggande friheterna, inte blir lätt att få igenom, inte ens i Storbritannien. Möjligtvis har sannolikheten för en ”soft” Brexit stärkts, men samtidigt har även osäkerheten generellt sett ökat; kommer utträdet att överhuvudtaget ske under ordnade former? Hur kommer EU-medborgare i Storbritannien, och britter i EU, att drabbas av ett oordnat utträde, då deras rättigheter inte säkrats på ett tydligt sätt?

Ett utträde ur EU – även utan Euron – är en väldigt komplicerad process, som också kommer att bli smärtsam, inte minst på grund av den starka sammanflätning av medlemsstaternas lagstiftning gällande den inre marknaden och de grundläggande friheterna. I juni förra året valde Storbritannien isolering. Sakta men säkert ser vi följderna av detta i Storbritannien, med fallande pund och ökande tvivel bland investerare, redan långt innan Brexit trätt i kraft. Som en följd av starka handelsrelationer med Storbritannien, kommer även Sverige och svenska företag att ta skada av Brexit.

Vi Europafederalister väljer vägen för integration. I stället för att vända ryggen mot den europeiska gemenskapen vill vi utveckla idéer för ett framtida demokratiskt och federalt Europa. Den europeiska föreningsprocessen som inleddes strax efter andra världskriget är långt ifrån över. Till detta måste vi till fullo utnyttja potentialen för ökat samarbete som ges i de nuvarande europeiska fördragen. Samtidigt är de europeiska fördragen inte skrivna i sten; de kan formas och utvecklas för att EU bättre ska kunna hantera nya utmaningar. Och nyckeln till detta är att vi genom fördragen fördelar beslutsfattandet på rätt nivåer inom Europa. Den europeiska nivån borde få exklusiv beslutsrätt över de områden som angår oss alla som européer. Sådana beslutsrätter kan komma ifråga gällande t.ex. utrikespolitik, asylpolitik, klimatförändring, den inre säkerheten och skydd av EU:s yttre gränser.

Men vi kan inte lyckas med något av detta utan en konsekvent demokratisering av det europeiska beslutsfattandet och den parlamentariska lagstiftningsprocessen. Som en lösning på det demokratiska underskottet skulle det vara nödvändigt först och främst – från ett federalt perspektiv – att stärka Europaparlamentets representativitet och funktionssätt. Detta kan ske till exempel genom upprättandet av ett tvåkammarsystem, där en andra kammare ersätter det Europeiska Rådet som företrädare för nationella intressen.

Vi Europafederalister träffas regelbundet för att diskutera och formulera våra tankar kring möjligheterna och formerna för ökad integration i Europa. Vi har ambitionen att kommunicera dessa idéer till den svenska allmänheten. Vi bjuder in alla intresserande att utveckla det europeiska projektet tillsammans med oss.

– Michael Holz, Ordförande Europafederalisterna

Pulse of Europe till Sverige!

Logotyp för Pulse of Europe

Pulse of Europe pro-europeisk medborgarrörelse, grundad i Frankfurt, Tyskland, i slutet av 2016. Målet med rörelsen är att uppmuntra Europas medborgare att göra sina röster hörda till stöd för ett enat Europa och europeisk identitet.

Pulse of Europe idag har inspirerat medborgare i över 80 städer spridda över 12 länder att regelbundet demonstrera sitt stöd för Europa, med antalet stadigt ökande.

Nu har rörelsen kommit till Sverige på olika orter med start i Stockholm den 26:e mars och målet för Stockholmsgruppen är att ha en manifestation varannan vecka.

Europafederalisterna var där och marscherade tillsammans med andra Europavänner för att visa sitt stöd för fred, frihet, demokrati och ett Europa för alla.

Kom med nästa gång! Mer information hittar ni på Pulse of Europe Sverige.

Romfördraget fyller 60 år

Idag firar vi Romfördraget som för 60 år sedan la grunden för den Europeiska Unionen vi har idag.

Belgien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Italien och Luxemburg skapade tillsammans en gemenskap för att föra européerna närmare varandra.

De ville riva barriärerna som delade Europa, öka människors levnadsnivå och arbetsvillkor.

De ville stärka ekonomin och jämna ut skillnaderna mellan bättre och sämre utvecklade områden.

De ville föra samman sina resurser för att bevara och stärka fred och frihet och bjöd in alla som delade deras ideal.

Idag firar vi en fred och gemenskap som den Europeiska kontinenten aldrig tidigare skådat.

Idag firar vi det som nationalisterna vill rasera.

Firandet måste dock följas av ett ordentligt reformarbete.

För att arbetet med ett gemensamt Europa som bygger på visionen hos Romfördraget ska bära bättre frukt, så måste den Europeiska Unionen bli kvitt sina mellanstatliga drag och bli en riktig Europeisk federation.

En mer demokratisk gemenskap där alla medborgare ingår i samma valkrets och kan rösta på europeiska medborgare till en europeisk regering, oavsett vilket land de bor i.

En mer effektiv gemenskap där skiljelinjerna mellan vad som är nationella ansvarsområden och vad som är federationens gemensamma ansvarsområden är tydliga och inte konkurrerar med varandra. Där medlemsstaterna har självstyre förutom i de frågor som de tillsammans har kommit överens om att ge federationen självstyre över.

Och fortsatt fred och frihet mellan Europas medborgare, där vi tillsammans formar vår omvärld utefter alla människors lika värde och lika möjligheter.

Vi har all anledning att vara stolta över de senaste 60 åren tillsammans i en Europeisk Union.
Jag vill se att när vi firar den europeiska gemenskapen om 60 år till så gör vi det i en enad Europeisk Federation.

 

 

– Johan Alkstål, Europafederalisterna

Vi behövs

Flyktingkrisen statuerar mer en något annat ett exempel för Europa.

Dagens och morgondagens utmaningar får inte plats inom ramen för de gamla europeiska nationalstaterna.

Hur ska vi då reformera EU till att bli en effektiv och demokratisk tjänare åt Europas folk när vi mentalt är kvar i debatten inför folkomröstningen?

Politiker, partier och media har ett stort ansvar i att lyfta debatten till en värdig och ansvarsfull nivå. Det är av största vikt för vår demokrati och för Europas framtida stabilitet att medborgarna i Sverige och övriga EU görs delaktiga i europapolitiken, inte minst när det gäller EUs systematik och demokrati. Av just den anledningen bildades föreningen Europafederalisterna under 2016.

Europafederalisterna tar EU:s behov av reformer på största allvar och kommer under 2017 att arbeta för att lyfta debatten gällande Europapolitiken och Europas framtid. Vill du vara en del av vårt arbete eller stödja vår verksamhet så är du varmt välkommen.

Europafederalisterna vill önska er alla en god fortsättning på det nya året.

Mathias Darmell
Ordförande
Europafederalisterna